Det finns metaforer för allt

Att försöka behålla kvar den här känslan och det jag har nu känns lite som när man ligger i solen och ser hur ett moln närmar sig. Man passar på att njuta fullt ut innan solen skyms, trots att man kan ha legat där ett bra tag innan. Varför njuter man inte så hela tiden? Jag kan inte se det där molnet än, men man vet inte när det kan dyka upp. Varför väntar jag ens på det? Njut, njut, njut nu för bövelen. Förr eller senare kommer det alltid ett, men har man tur är och det bara ett litet, tunt ett som skingras fortare än vad man kan säga Sangria.