Solita en la Hipica hoy

Rastlösa Oran finner aldrig ro

Impaciente talar med damerna (som förstås är för upptagna med maten).

Queseso och Duque

Feta lilla Orlando

Medan man rullar upp bandage kan man också plugga katalanska

Im back.

Det du har ska du ge.
Det du behöver ska du få

Öde gård

Så här öde är gården när alla har lämnat mig ensam.

Det är du och jag, Alfred.

Resten av gänget här på gården har tagit sitt pick och pack och fem hästar till tävlingarna i Girona. Michelle stannar hemma. Jag springer mellan de tre hagarna vi har för att släppa ut så många som möjligt av de hästarna som jag inte har tid att jobba med. På det hela måste jag även ta klasserna med barnen då chefens dotter som normalt har dem ville också hänga på de andra. Ibland har det sina fördelar att arbeta för sin far.. mutter mutter.. Nåväl, så illa är det inte. Jag tycker om att vara ensam i lugnet. Anet lämnade även kvar sin lille kattunge åt mig (som vi döpt efter Barcelonas fotbollspelare Afellay), han gör mig tokig med sitt jamande och lekande med allt som rör sig. Han är dock ganska söt ibland.

Ruso

Camins

Vandrar omkring på Barcelonas smågator. Tycker om att förvirra mig nar jag känner mig vilsen. Då kan jag liksom hitta mig tillbaka i åtminstone någonting..

Styrka

Bryt ihop och kom igen.

Linas låda

"Vette fan. Om man tar bort saker helt kan det leda till lidande, har jag hört. Angående tånaglar alltså. Eller va fan, förhållanden också antar jag.."

Tacksam

Jag är tacksam.

Piensalo

Im out, Mr Robert!

Har gjort mig ett eget krypin på andra sidan gården, bakom baren. Långsamt, steg för steg, flyttar jag in mina kläder. Mina böcker. Mina prylar. Men bara några få åt gången. Det liksom känns mindre då. Fast jag borde ju vara bra på det här med att bryta upp nu, har ju redan gjort det två gånger tidigare - med en och samma person.

Kaffe med honung och uteblivet papper

Sitter här på morgonkvisten i min ensamhet och dricker kaffe medan jag bläddrar runt på svenska och spanska nyhetssidor. Det är inte riktigt samma sak som en morgontidning av papper, men något slags substitut i alla fall. Ska strax ut och börja fläta och putsa på Mandamas, då Magi och jag ska skicka över en video till ägaren.

Teoliten

Från ett par hundögon

Peggy tittar upp på mig med stora bruna när jag kliver in. Foxy lägger sig på rygg för att få kli på magen. Jag undrar om de märker något? Hur kan de veta hur allt har förändrats så? De är smartare än oss, skapar inte problem från ingenting. De bara lever, äter och andas. Kunde livet vara så enkelt?

Mr K Lacka

Det ligger en död kackerlacka på golvet i mitt rum. Han har legat där några dagar nu, men jag kommer liksom inte för mig att sopa ut honom. Jag bara försöker att leva. Andas.

Varje litet steg.

Ett steg framåt, i rätt riktning. Noll tillbaka. Små, små steg - så länge de är dit näsan pekar. Greppar efter pusselbitarna för att skapa en helt ny bild, av mitt nya liv.
Nu ska allt bara bli enkelt.