Tom som en glasflaska

Nu kan inte mer gå sönder i mig. Allt är redan borta. Jag lämnar allt och ingenting, med en tom skål som jag ska låtas fyllas med vad som fyllas ska. Min själ är antingen för tung eller för lätt för att kännas av i detta nu. Den har förmodligen redan begett sig av. Snart kommer jag efter. Snart hittar jag igen. 

Jag vill inte bort för att rymma. Jag vill bort för att känna mig hemma igen. Vara där jag bör vara. På vandrande fot rakt dit min näsa pekar. 

Kanske någonstans där på vägen väntar min själ in mig.

En dag i sänder..

Livet.
Man vet aldrig. Någonting. Om något.
Man har en plan, sedan händer allt och inget så att allt rycks ur händerna.
Jag vet inte alls längre. Kanske har jag accepterat det? Vad vet man. Inte ett skit.
Vem som finns kvar och vem som rycks bort, vart man vill och vart man ska. Hur man är och vad man blir.
Jag är inte alls på väg dit jag trodde. Och jag är osäker på vem som kommer finnas med mig i fortsättningen.
Men bara jag fortsätter.
Bara jag kan tro.

Nästa stopp.
Livet.

God natt lilla pappa

För alltid är en lång tid.

Kan han inte bara komma tillbaka? Det kan väl inte få vara så, att han ska vara borta nu. För alltid. För alltid?! Det är en väldigt lång tid. Kan han inte bara komma hit igen, så att jag får berätta för honom att han inte var en sådan usel pappa som han själv tyckte. Kan han inte bara få vara här, så jag kan säga att jag inte klandrar honom för någonting alls. Kan jag inte bara få krama honom och tacka för allt. Kan jag få vida tillbaka tiden och vara en bättre dotter. Kunde jag inte bara vara där när du behövde mig? Kan jag bara få låna dig igen för en stund så att jag kan få säga förlåt.
Jag vill krama dig hårt.
För krama dig igen kommer jag aldrig att få göra.
Jag kan bara hoppas, att någonstans.. var du än är. Så känner du min ånger och min sorg. Och att min kärlek far genom atmosfären och träffar dig rätt i hjärtat. Och att någon dag, så lär du mig att spela gitarr så som vi sa att du skulle göra. Och så sitter vi där vid brasan och lirar låtarna du tycker om så.
Nästa gång.
Då ska vi göra allt rätt.
Jag älskar dig pappa.

Vi ses i Nangijala..

Det enda vi med största säkerhet vet om livet - det är vi aldrig riktigt vet. Livet gör som det vill. Livet är ständigt i rörelse. Ständigt i förändring. Vare sig vi vill eller inte. Liv ges och liv tas. Personer kommer och personer går. Men pappa.. jag kommer att sakna dig. Tack för allt. Förlåt för allt. Jag förlåter dig. Trots att saker och ting var som de var och blev som de blev, så finns det inga hårda känslor i mitt bröst. Bara sorg. Vi ses i Nangijala. Vila ditt tunga hjärta.. Tack för allt pappa. Tack för livet.