Palenque, reparera mig.

Har varit i Palenque nu i några dagar. Börjar känna hur jag landar, hur själen sakta kommer ikapp. Jag undrar bara hur jag kommer att känna när den anländer.
Att bara sitta och läsa, leka med hundvalparna eller att höra fåglarnas tjatter i djungeln är som en väl läkande medicin. Men det gör hur som helst förbannat ont fortfarande. Men jag antar att man mår som man förtjänar.

Cancun

Mexico är hett och svettigt, även på kvällskvisten. Känns som att jag blev lurad lite av taxi-snubben från flygplatsen. Men det är sånt man får ta i ett nytt land antar jag. Har hoppat in på ett hostel och ska efter välbehövlig sömn bege mig imorgon ner till Palenque.

On my way

01:34 2 Juni 2011
Efter ett något försenat plan och en svajig färd landade jag återigen på Barajas i Madrid. Kul att jag känner mig så hemma på flygplatsen trots att jag inte har sett någonting alls utav själva staden. Kanske är det inte så mycket att se. Inte i jämförelse med Barcelona. Seg i skallen, men bänken är för obekväm att sova på. Måste ju tänka på stöldrisken av bagaget också. Den nya väskan Katie och Anete gav mig innan jag for, den nya svarta med rosa hjärtan på. Hurra. Där försvann min image som cool traveller direkt kan jag ju säga. Ska läsa ut boken nu så att jag kan dumpa den någonstans, för att snabbare lätta på kilona i bagaget.

Leaving Barcelona

20:19 1 Juni 2011
El Prat´s nya terminal är enorm. Med stora glasväggar och skinande golv. Ska strax gå ombord på planet till Madrid. Ett steg närmare Mexico. Såg just att jag har lite hästskit kvar på skon. Heja Michelle. Har i vanlig ordning sprutat på mig parfym från taxfree-shopen, det hör liksom till.

Sadness is a blessing.

Världen är alldeles nytvättad efter gårdagens storm som drog över. Solen speglar sig i vattendropparna som hänger kvar i trädkronans blad och pölarna drar sig långsamt undan. Allt är som ursprunget ur en tvätt i sextio grader fintvätt. Jag känner mig som att jag också var med av en del av programmet, men att jag endast deltog i centrifugeringen. Min värld har vänts upp och ner. Jag har vänt upp och ner på min värld. Allt är ut och in och bak och fram.
Armarna hänger stilla men hjärtat mitt snurrar fortfarande runt och kippar efter andan av g-krafterna. Jag raderar bort spåren efter mig och jag vet inte om jag svävar eller faller. Jag skulle kunna försöka hoppa upp i luften av lycka men skulle troligtvis falla ner till marken efteråt av den tunga sorgen i mina celler. Jag har svårt att andas.