fredag 16 maj 2014

Fuckingfuck


Dö, bara dö.

Separationsångest. Fy fan. Det gör fysiskt ont. Kan inte sova. Mat känns meningslöst. Vill. Bara. Vara. Med honom igen. Men det är inte vi. Det är över.
Separationsångest. Fy fan. Kan du bara försvinna. Jag vill bara kunna leva igen. Vara den jag var. För en gång i tiden var jag bra. Hur kunde det bli så här? 
Kärlek. 
Fy fan. Man lever på hoppet och faller mot jorden igen. Kraschlandar. Och det känns som att bitarna ligger för långt ifrån varandra för att någonsin kunna lappas ihop igen.
Ångest. Av den värsta sort. Det är svart nu. Jag vill bara. Bara vara. Slippa känna. 
Det är nu som jag ska släppa. Men det är mörkt nu. Har ingen ork kvar. 
Det är nu det är över.
Ångesten dödar mina drömmar.
Det är svart och jag vill ingenting längre.
Separationsångest. 
Av den värsta sort.
Fy fan.