Vad böjning inte är

Böjning är det allra, allra viktigaste i en hästs utbildning. Men också det allra svåraste. Min mentor sa alltid att när en ryttare kan rida en riktigt bra hörnpassering så kan hon allt. Hon saa också att om en ryttare bara rider runt på fyrkantsspåret i åratal i alla gångarter i några år och enbart kämpar med att få till perfekta hörnpasseringar så har hennes häst en bättre grund och är mer välutbildad än en ryttare som fuskat runt på volten och lärt hästen en massa saker. Att böjja sig är så otroligt svårt, det är sällan, sällan man ser en böjd häst, däremot ser man oftast hästar som böjjer på halsen. Att förklara böjning genom skrift är så svårt så jag skiter i det. Jag ska istället fokusera på att berätta vad böjning INTE är.
En häst böjjer sig inte frivilligt. Det finns inte någonstans i dens tankeverksamhet att den ska böjja sig. När en häst som är fri ska ta sig runt en hörna så lutar den sig inåt och liksom ramlar med bogen åt det håll den ska. Ungefär som på bilden här under. Det har ingenting med böjning att göra, den tar sig bara genom en sväng. Belastningen blir ju såklart STOR på det inre benparet, speciellt på frambenet. För att inte ramla omkull i svängen så kommer den att ta ut hals och huvud för att få lite vikt på utsidan. Den använder alltså huvudet som en balansgrej.

Här är en till bild på samma sak.

 Här är en där hästen lutar ännu mer inåt med bogarna och då tar den huvudet ännu längre utåt för att balansera sig. Det är fullkomligt naturligt och logskt.

Men vad händer egentligen när den gör så? Om hela hästen lutar inåt så kommer utsidans ben att sprattla någonstans uppe i luften medan insidans ben hamnar under hästen, i värsta fall hamnar även dessa på hästens utsida. Då snackar vi lutning.

 Ju snabbare hästen springer när den ska ta en sväng ju mer lutar den. Det är inte hälsosamt för lederna, inte alls. Inom travet har man löst det genom att på tävlingsbanan när hästen ska springa fort så har man något som kallas doserade kurvor. Dessa lutar, medan raksträckorna mellan kurvorna är rak och platt. Då tillåts hästen att göra exakt så som den är skapt att göra, att luta inåt i kurvor UTAN att behöva belasta det inre benparet. Det är måånga år sedan doserade banor uppfanns och resultatet blev mycket mindre hältor och snabbare fart så klart.

Som en liten binotis inom lutning så lutar även människor som tex skridsoåkare i hög fart inåt och även de kompenserar genom att luta huvudet utåt. Notera hur de korsar benen .

En häst kan böjja halsen otroligt mycket, men det har ingenting med dresserande och mjukgörande böjning att göra. Men de kan. Utan ett uns svårighet.

Böjning när man pratar om dressyr handlar enbart om att ryggraden hela vägen ska  böjja sig mjukt UTAN att hästen lutar. Man vill att alla ben ska belastas lika mycket, skola den att kunna ta sig runt en sväng  med alla benparen exakt under hästen medan ryggraden böjjer sig efter svängen. Det är det allra svåraste att behärska, både för häst och ryttare. Svårt att hitta en bra bild men här nedan har vi  en häst böjd åt båda hållen samt en som är rak. Alla benen ska vara exakt under hästen, inte sticka ut på ena sidan. Då är böjning en fantastiskt, stärkande, mjukgörande, dresserande övning. Max böjning som en häst kan få till utan att lutfuska sägs vara den som motsvarar en 20 metersvolt för ett halvblod, en 18 metersvolt för en kortare häst (tex PRE)

Det är som sagt var lätt att böjja hästens hals, skitenkelt. Men vad händer i resten av hästens kropp?

 Jag hoppas att denna bild är tydlig nog. ryttaren drar i vänster tygel, hästen böjjer snällt sin hals åt vänster. Men om inte kroppen böjjs lika mycket som halsen så måste hästen balansera om sig för att inte falla inåt som ju är dens normala sätt att ta sig runt en sväng på. Tänk lite på bilden med skridskoåkarna. Det innersta frambenet hamnar bakom det yttre. När den ska lyfta fram det så måste den låta detta ben röra sig utåt för att inte krocka med yttre fram. Den lutar sig med andra ord innåt. Ryttaren tillåter den inte att balansera med sitt huvud som den är van vid så då måste den kompensera på andra vis. Om ni ser på ryttaren så har han lyft ytteraxel och vikt sig i midjan på insidan. Detta gör han för att  balansera upp sig då hästen i detta läge har roterat sin ryggrad sidledes istället för att böjja den och då blir ryggens halvor ojämna (mer info om detta en annan gång, det blir för mastigt att förklara). Om man inte böjjer hela hästen lika mycket så ”knäpper” den av och roterar sig för att inte tappa balansen. Att rotera ryggkotor är inte alls bra.

Här är vanligaste stället som hästen ”knäpper” av på. Det är LÄTT för ryttaren att böjja hästen här. Det har absolut ingen gymnastisierande funktion alls.

Hur ska man då egentligen få hästen att sluta luta inåt när den svänger? Tja…. Om ni ser bilderna nedan så vet inte ens proffsen det…. Någon som hört talat om kotledsinflammation? Ja, här har ni en del av svaret på varför det uppkommer och varför man inte bör rida för mycket på en volt.

Taget från Logisk ridning