Jag har fått sommarkänslan.
Upplevt sommarsolen.
Nu har jag även fått mina sommarben. Blåmärken och skrubbsår med andra ord.
Lånade Teds enhjuling som jag lajade och trixade med och försökte lära mig hantera bättre. Men det är bra mycket svårare än det ser ut ska ni veta, fråga mina bara mina smalben. Förstå brasilianarna på Grönan som gör detta fast på en som är flera meter upp i luften. Jag beundrar dem. Om jag någon gång lär mig bemästra den som de gör ska jag luffa runt i Europa och leva på att göra små uppvisningar på gatan.
När Tina var färdig med sitt så cyklade vi ner down town för att spana in läget och funderade på att gå på Salvador Dali-muséet som ligger här i stan. När vi kommer ner hamnar vi mitt i en festival tillägnad Martin Luther King Jr. De gick med sina trummor, drillpinnar och dansade helt vilt. Slängde halsband och godis från bilar och drog släp som var konstruerade som båtar och öar där utklädda människor satt och vinkade. Det ville aldrig ta slut, det bara fortsatte och fortsatte. Helt galet.
Sista natten här i St Pete, har trivts oerhört bra så visst är det tråkigt när man vet att man aldrig mer kommer tillbaka (Tina och Jonas flyttar härifrån snart). Men förtrösta icke! Jag har en hel del mer att uppleva. Imorgon tar vi bilen igen och kör ner till Miami, blir väl lite tid i Everglades och så tänkte vi spana in Key West också. När vi är färdiga där så hoppar jag på planet och letar nya spännande äventyr i La Paz. Ska bli så roligt att få lära känna ännu ett land, speciellt tillsammans med Marre. Woho! Sverge får vänta.
Bolivia, here I come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar