Du sköts i bitar, jag kanske gled emellan

Sitter i mitt lilla kyffe i min lilla soffa och dricker varm oboy (eller Cola Cao som det heter här) som jag slängt ner bitar av riktig mintchoklad i. Fått i mig några mackor också utan att det har tagit samma väg upp igen. Var magsjuk under hela eftermiddagen igår och även i natt, det är en märklig känsla det där - man tror verkligen att man ALDRIG någonsin kommer att kunna få ner en enda matbit till i hela sitt liv. Men tji, det ändras ju det med. Allt förändras ständigt.
Är fortfarande seg i kroppen och varje gång jag böjt mig framåt för att ta av benlindorna idag har det känts som att jag skulle få upp allt igen. Men klarade mig igenom förmiddagen. Chefen sa dock till mig att gå och sova, men Josep behövde min hjälp och jag känner mig så uslig när andra arbetar och inte jag. Så det gick ju inte för sig.

Nostalgilyssnar på Håkan Hellström. Han är guld. Det går knappt att beskriva känslan han kan förmedla genom sina låtar. Förstås påverkar det också att jag har galet fina minnen från mitt kära tivoli till hans musik.
Visst känns det fint att vara vid liv, en dag till..