Ut i spåret.
I rasande fart.
Ångesten pumpas ut i varje steg och fastnar bit för bit i marken där jag tar mig fram. Tar den någonsin slut?
Har tappat mig själv någonstans. Jagar men kommer inte hitta mig hur fort jag än springer.
Låt mig låna din kraft.
Jag kan dämpa mitt fall.
Med tankarna på vad vi haft
och komma skall.
Får jag luta min panna,
mot ditt trygga bröst.
Fan vad dum jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar