När allting börjar lugna ner sig och jag kan andas igen så bryter helvetet lös. Min kropp förklarade krig mot sig själv och jag hade tydligen ingenting att säga till om. Gosh.
Låg i sängen och huttrade som en surikat på arktis, så att jag var tvungen att ta en nattdusch på någon timme. Vaknade sedan varm och febrig och med en huvudvärk utan dess like. Trodde att huvudet skulle sprängas i småbitar och kroppen värkte som om jag hade gått en brottningsmatch mot Mike Tyson kombinerad med en träningsvärk gånger fyratusenetthutdraåttiotvå.
Trodde det skulle bli bättre under dagen så jag tog mig ut till jobbet och fick mig en huvudvärkstablett. Ipren is the shit.
En välbekant slinga spelades upp i huvudet "Jag är Ipren, den intrelligenta värktabletten. Mot värk och feber.. " Gaaah. Insåg att jag kom ihåg hela trudelutten och funderar på vad man egentligen använder sin hjärnkapacitet till. Det är ju sorgligt.
Fick sitta i sjögången en timme och det var guld värt, orkade sedan ta mig ut och bråka med guldkortsungarna på Poppen.
Ungefär så här kändes min knopp igår
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar