Märkligt hur fort kropp och knopp anpassar sig efter ett liv här i Sverige igen. På ett sätt kändes det som att jag hade varit borta hur länge som helst, men ändå gick allt man gjorde när man kom hem på samma rutin som det alltid har gjort.
Men som vanligt är det ändå inte, allt jag har upplevt har ändå påverkat mig som människa. Kanske till det bättre? Kanske bara till en med fler märkliga, olösliga brydderier i huvudet? Många saker och händelser har etsat sig fast och kommer för alltid att finnas med mig, jag ångrar inte för en sekund att jag gjorde den här resan.
Sen att jag är bankrutt just nu är en annan femma.
Men jobb är ingen bristvara direkt. Önskar att jag kunde klona mig i flera delar så jag kunde göra allt jag vill. Jag förstår inte hur jag alltid lyckas få arbeten som jag tycker det är KUL att gå till. Eller så är det bara inställningen man har. Känner mig så välkommen på mitt nya jobb och jag tror att det kommer att bli hur bra som helst det här.
Var inne på Grönan idag för att få ett anställningsintyg för lägenhetens skull. Kände hur det sög till i magen av längtan efter det som en gång var. Men samma kommer det aldrig att bli igen. Inget sagt om att det inte kommer bli bra, men det vi hade då har för alltid försvunnit. Men jag är in´t lessen.
Det är snart vår och jag är lycklig. Det borde du också vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar