Upp!

Nu orkar min högerarm faktiskt lägga täcke på alla hästarna på morgonen och släppa ut dem allihopa. Fast jag leder med vänster, OM någon nu skulle hitta på något bus. Bli rädd för en pudel eller en kalv exempelvis. Har vågat mig upp på en häst om dagen nu, och oj vad det känns bra. Idag fick jag äntligen svinga mig upp (hur mycket man nu kan svinga sig upp med ett läkande nyckelben) på min buse Jerzy. Han trodde inte riktigt på att han verkligen behövde arbeta, men sen kom han ihåg hur vi brukar göra. Kalas-killen.
Men nu, nu får det faktiskt ta att bli vår.