Jag vill bort, bort. Försvinna.
Kommer aldrig att kunna bli som man borde.
Blir så trött på mig själv samtidigt som att jag vet att jag kommer att krevera om jag hela tiden ska försöka att bli den jag kunde ha varit.
Den Michelle är nedslagen och begraven för länge sedan. Jag kan inte återuppliva henne, det är den här ni har till godo.
Måste ha på min dagliga dos av Håkan Hellström och Lasse Lindh.
Lugn, Michelle. Lugn, det ordnar sig.
Det gör det alltid. På något jävla vänster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar