söndag 10 februari 2013

Sitt vackert!

Har just haft söndags-lektionerna och jag kan verkligen inte betona för mycket vikten av att sitta rätt i sadeln. Att själv vara i balans och hitta sin sits där man kan vara som allra följsammast och lyhörd. Det spelar ingen roll hur många skänkelvikningar eller öppnor du övar på, de kommer inte vara optimala och göra nytta förrän du sitter där du ska. Vi måste ha vikten fördelad mellan sittbenen, överskänklar och fötterna i stigbyglarna. Om inte vi kan hitta vår egen balans, hur ska vi då begära av hästen att han ska gå i balans och bära oss dessutom? Tänk dig gångjärn i knäna och kulor i höfterna. Tunga fötter. Långa ben. Balanspunkten långt ner och över hästens balanspunkt. Sitt i mitten av sadeln och tänk på att knäna och tårna ska peka framåt. Inte bara för att de ska vara där, utan för att då ligger rätt del av skänkeln an mot sadeln. När du rider lätt, titta ned mot dina knän. Rör de sig mycket? Eller ligger de stilla an mot sadeln. Tänk på att de inte ska guppa upp och ner och innåt och utåt. De ska ligga där tryggt och lugnt mot vulstret. I lättridingen ska du resa dig lätt och inte allt för högt, fokusera inte så mycket på att resa dig upp - sadeln kommer att ge dig skjuts upp i alla fall. Sätt dig ner mjukt, i mitten av sadeln och inte för långt bak.
När du stannar hästen, rör sig skänklarna framåt eller ligger de kvar i position? Den bästa halten får du om dina ben ligger kvar mot hästens sidor och inte åker framåt så du tappar din lodräta sits.
Det finns mycket att fixa och trixa med alla ryttares sitsar.
Jag har ridit mellan tre till tio hästar om dagen i en herrejössans massa år, och det är inte förrän NU, som jag känner att jag har en sits som jag kan börja att verkligen arbeta i.
Desto mer man lär sig..

2 kommentarer:

Unknown sa...

Hmm bara typ 8 år kvar då :)

Anonym sa...

Tänkvärt som alltid :) //Jane