Jag är nästan gråtfärdig av tacksamhet för mina allra underbaraste, kloka och roliga vänner. Efter två år i ett land på andra sidan Europa är de fortfarande samma fantastiska människor. Som att jag aldrig var borta. Jag må ha förlorat månget folk också, men de goaste ligger fortfarande kvar i godis-skålen. Och jag älskar dem.
2 kommentarer:
Tack! Barcelona låter magiskt.
Skicka en kommentar