Har i Havanna verkar solen ha gatt och gomt sig nagonstans, tanker stanna har ett par dagar i alla fall.
Ska alldeles strax ga och kopa brod till frukost. Sen blir det val ris eller liknande till mat, kolhydratchock! De har verkligen socker i allting har, men det ar inte sa konstigt nar Cuba ar ett av de lander dar det odlas mest socker i varlden.
Jag blir inte riktigt klok pa det har samhallet. I butiker och andra servicejobb ar de sa sjukt langsamma och ohovliga att jag skulle kunna smalla till dem pa kaften. Aven vissa kubaner som verkligen inte gillar turister och vagrar hjalpa en. Men a andra sidan har jag traffat sa hjalpsamma manniskor, de gor sadana uppoffringar for en som aldrig skulle handa i Sverige.
Alla tar verkligen ansvar for varandra, pa ett satt som jag inte sett forut nagonstans. Aven om vissa ar otrevliga sa skulle de aldrig gora nagonting, det ar ett av de sakraste landerna att aka runt i som turist. Speciellt har i Havanna dar det ar poliser overallt och de civila knappt far prata med oss. Satt och pratade med en fiskare nere vid Malecon och han tittade sig omkring oroligt hela tiden efter polisen. Det ar tragiskt att de ar sa. Manga av de unga jag pratar med sager att de skulle gora allt for att fa lamna landet, de ar som fangar har. De blir valdigt avundsjuka nar de hor hur mycket en annan reser.
Kanner en slags hatkarlek till Cuba.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar