Zooum zooum

Hugaligen.
Jag känner mig som en stor humla som har försugit sig på vårens nynektar och helt plötsligt, ovetandes om faran flyger in i verandafönstret. Seg som sjutton efter en natt där hundarna skällde var och varannan timme samt av dagens hetta sitter jag här och undrar hur jag ska orka få på mig ridbyxorna igen. Red hästarna tidigt i morse efter att ha fixat och donat i stallet, och hamnade på verandan igen med musiken på och solen i ansiktet. Värre kan man ju ha det. Men Willy ska också ridas så det är bara att ta nya tag.

Sommaren har tjuvstartat

Precis vad jag behövde just nu. Bara lugnet på landet med hästarna och de andra djuren. Jag vaknar så tidigt av mig själv, bara att gå ner och fodra och fixa i den lagom kalla morgonluften som letar sig ner i strupen. Det är som att alla celler i kroppen förnyas i rasande fart. Då kan jag byta ut den rastlösa känslan och den ilska som väller över mig ibland. Släpp det. Andas mer. Bara rida, pyssla och sitta i solen på verandan och falla i trans till musiken.

Mer morgonluft till folket.

Min lilla busiga ängel...

Håhå jaja... är så trött i kroppen. Har farit omkring som en tok och ridit där och grejat här och sprungit dit. Men så länge jag orkar med hästarna så är jag glad. Stupar i säng omkring nio-tio på kvällen och har inte orkat vara social alls. Men vad gör man inte.

Idag skulle lille Albin ha blivit fyra år. Tänk så tiden går, min älskade älskade fina pojke.

Alla har en ko

Jag försöker hitta min. Ko alltså. Marre och jag diskuterade detta i helgen, att alla har ett psykiskt kreatur som håller en vid liv likt en hel by som hålls med näring via mjölken från detta djur. Dör denne tvingas vi söka nya lösningar på problemet. Kanske finner vi någonting som gör oss ännu lyckligare än vi tidigare varit, då vi endast höll oss vid liv. Inte levde.

Jag söker min ko. Men måste jag döda den? Kanske räcker med att ge den till någon som behöver den bättre..

En människa borde aldrig skämmas

över att behöva erkänna att hon haft fel.

Det är ju bara att med andra ord säga
att man är klokare idag än igår.

Vår till folket!

!

Om ditt hjärta nån gång brister,

laga det med Karlssons klister

!

Fjäriln vingad syns på haga..

Jag såg faktiskt en fjäril härom dagen! Totally true! Hej våååååååår.

Har varit mycket som har snurrat runt i huvudet de senaste dagarna. Ekonomin som inte riktigt räcker till, kroppen som börjar göra ont igen nu på grund av all ridning och vissa människor som är underbara och tränger sig in i hjärta och varenda cell men jag ändå inte riktigt kan förstå mig på.
Var ute och sprang en runda i morse och vid en vägkant låg en röd, vacker katt som troligtvis blivit påkörd av en oaktsam förare. Jag kontrollerade om det fanns något nummer på halsbandet men hittade ingenting. La ner det bredvid den livlösa varelsen och fortsatte min runda. En stund senare började jag tänka på katten igen och på den stackars ägaren som kommer att sakna sitt husdjur. Kanske är det en liten gumma som inte har någon annan vän än sin jamande kamrat som kommer hem till henne varje kväll, eller barnen som önskat sig en katt varje jul de senaste åren som till slut fick sin dröm uppfylld. Började storböla och kunde knappt se vart jag satte fötterna. För en katt! Jag som inte ens är speciellt förtjust i dem.
Förmodligen är det alla känslorna som spökar nu så här när solen faktiskt är uppe nästan ända till åtta. Sanslöst.

Vi hoppade med unghästarna idag igen och trots att jag var rätt trött i kroppen så gick Falconi fint. Hans stora galopp är svår att hålla rund och jämn, speciellt i svängarna men han och jag fick till det bra ändå idag. Efter ett hinder ser han att Gossip får spel och kör ett race han också. Han har haft sadeltvång när han var yngre och var inte rolig då. Han har blivit bättre men jag har fått smaka på det förut (när han skickade mig till Huddinge sjukhus i tre dagar), den här gången tänkte jag banne mig inte åka av när jag vet hur han gör. Tror all ridning på min lilla skutt-Pip har gett mig en viss förmåga att hålla mig kvar för trots hans bravader så behövde jag inte smaka något grus idag. Tack för det.

FFS!

~~

Dom är uppe på taken alla är högt över staden

Sommaren snurrade fort, när vi bara snöade bort

Och jag vågade aldrig hålla din hand

Vi är inte såna som i slutet får varann

Och alla bara pratar "är det sant" och "jag har hört om dig"

Jag kommer aldrig tillbaka hit igen

Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna

Alla dansar och jag tänker är du också själv, var är du ikväll

Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie

Var det den store poeten som hon var förälskad i

Fanns det en plats i hennes värld för två

Snälla skicka ett vykort för jag undrar så

Och jag undrar vad som händer i vår del av stan

Vinden håller tal vid en hamburgerbar

Den har blåst sig trött och alla flickor har gått hem

Du var sötare än dom men jag slängde bort det igen

Jag slängde bort nån slags vän...

Det var så mörkt

Den kvällen jag gick hem

Jag hade hoppats på något, hoppats på något

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt

Om du vill ha mig, nu kan du få mig

Lura mig nej nej vad folk än säger

~~

Dream big

~~

Förstå att allting är möjligt.
Våga dröm

~~

Tänkvärt

Hem till gården

Idag var jag ute på Berga efter jobbet för att vi lånade ridhuset där. Jag borde gå sönder av saknad, men fylldes bara av en märklig känsla av att gå ner till baracken och vila lite. Snacka lite med Arris, Helen och Niclas för att sedan gå upp till middagen. Som att alla år emellan inte har inträffat.

Pip gick i alla fall super, lilla tokhästen.