Min älskade, vad tänker du på?

Fulgräs

Måndag - meneas ledigt - men jag stannar kvar på gården för att uträtta sådana där nödvändiga saker som att städa och dricka te och lyssna på musik. Tog även ut min älskade Ingrato för att beta av det långa gräset runt ridbanan. Han åt med otmättlig passion och jag stod och betraktade honom med kärleksfulla ögon. Jag tror aldrig att jag kommer att älska en man på samma sätt som jag kan känna för en häst. En annan sak som jag började grubbla på där min tjockis står och äter är olika svenska ord. När man lär sig nya språk och sedan går tillbaka till svenska börjar man undra - är det här verkligen ett korrekt ord? Och så börjar man tänka på hur ordet är uppbyggt och vad det kommer ifrån (i alla fall jag). Ogräs. Hur kan man egentligen kalla det ogräs? Jag menar, jag förstår Osynligt. Eller Obegripligt. Eller Obemärkt. Men Ogräs. Det borde ju menas med ickegräs, att det inte finns gräs överhuvudtaget. Men ogräs finns det ju i mängder. Kanske borde det kallas fulgräs. Eller ovälkommet gräs. Slängräs. Men Ogräs förstår jag inte riktigt vilken tomte som kom på.

My precious.

Efter en slitsam och hård vecka for jag in till Barcelonas centrum igen. Knalla runt pa La Rambla och in på de färggranna levande smågatorna - det var var jag hade TÄNKT mig. Men då jag kliver upp från stationen vid Passeig de Gracia finner jag försäljning av böcker hela vagen till Placa Catalunya. Skatter! Jag rev runt i det första ståndet där jag hittade en hel hög med olika titlar. I nästa tält några fler. I det bredvid en till. Jag får verkligen hindra mig sjalv från att stoppa pa mig ännu mer. Blunda Michelle, blunda. Gå vidare. I det allra sista ståndet roffar jag på mig en till och går bade nöjd och frustrerad därifran. Och en högerarm som värker av tyngden.

Me voy for a miqueta av en sådan där där pretty one.

Sommaren är inte riktigt över än märker jag. Har fått bonnbränna på armarna igen, mycket läckert. Idag är det lördag och de andra är fortfarande ute på tävlingarna, jag har bråkat med barn hela förmiddagen. Jag slåss hellre med galna unghästar än tjuriga ungar. Nåväl, så farliga är de inte. Och jag försöker se det positiva i det hela. Jag får i alla fall otroligt mycket övning i språket i alla fall. Fast just nu har jag någon märklig blandning i huvudet när jag tänker. Det är engelska, svenska, spanska och katalanska i en stor härlig soppa. Jag hoppas det reder ut sig med tiden.

Solita en la Hipica hoy

Rastlösa Oran finner aldrig ro

Impaciente talar med damerna (som förstås är för upptagna med maten).

Queseso och Duque

Feta lilla Orlando

Medan man rullar upp bandage kan man också plugga katalanska

Im back.

Det du har ska du ge.
Det du behöver ska du få

Öde gård

Så här öde är gården när alla har lämnat mig ensam.

Det är du och jag, Alfred.

Resten av gänget här på gården har tagit sitt pick och pack och fem hästar till tävlingarna i Girona. Michelle stannar hemma. Jag springer mellan de tre hagarna vi har för att släppa ut så många som möjligt av de hästarna som jag inte har tid att jobba med. På det hela måste jag även ta klasserna med barnen då chefens dotter som normalt har dem ville också hänga på de andra. Ibland har det sina fördelar att arbeta för sin far.. mutter mutter.. Nåväl, så illa är det inte. Jag tycker om att vara ensam i lugnet. Anet lämnade även kvar sin lille kattunge åt mig (som vi döpt efter Barcelonas fotbollspelare Afellay), han gör mig tokig med sitt jamande och lekande med allt som rör sig. Han är dock ganska söt ibland.

Ruso

Camins

Vandrar omkring på Barcelonas smågator. Tycker om att förvirra mig nar jag känner mig vilsen. Då kan jag liksom hitta mig tillbaka i åtminstone någonting..