Kiss me now, or loose me forever.. baby.

Det känns som att alla har varit lite på "stand by"-läge nu ett tag med kylan. Nåväl... "kylan" är väl egentligen ingen riktig vinter överhuvudtaget. Lite frost på morgonen och en tio-femton plus under dagen. Men tillräckligt för att dämpa humöret. Eller så har alla bara tillräckligt med saker i livet och i huvudet. Tell me about it.
Anet och jag fann en rysk matbutik inne i Barcelona häromveckan. De har till och med filmjölk! Här vet de inte vad det är och förstår inte vilken lycka man kan känna för sur yougurt. Hittade havregryn också och då var allt komplett. Frukost på riktigt!

Igår red jag Mandamas för första gången på länge. Inte sedan vi red in honom och då jag var testpiloten. Sedan dess har Magi ridit honom eftersom det är hans klients häst (klienten är en rätt så berömd fotbollspelare från ett engelskt lag). Men igår hoppade jag upp igen på min lilla bebis. Han har ett hjärta av guld, men tänker inte alltid så logiskt eller rationellt. Och när han blir sur eller rädd utstöter han det mest märkliga ljud. Man kan höra Mandamas över hela stallet när han är på g. Jag har lärt honom att pussas och nu vill han puffa sin mule på min mun mest hela tiden. Att stänga fönsterluckan på kvällen kan inte göras förrän han har fått minst fem pussar. Då är han nöjd. Lika rolig som han från marken, var han inne på ridbanan igår med. Fina, fina gråben!